杏MAP导航

Edoardo Giribaldi 鈥� Vatikanstaten

Betrakta synoden genom 鈥漨indre utforskade鈥� områden. Ompröva den med Marias ögon för att alltmer förankra den i kyrkans mission. Jesu mor är en enande kraft och speglar de 鈥漡rundläggande egenskaperna för en äkta synodalitet鈥�: lyssnande, bön, dialog, urskiljning, lydnad, ödmjukhet och tjänande. En gestalt som också kan ge andrum åt den ekumeniska dimensionen av den kyrkliga gemenskapen och, inte minst, åt frågan om kvinnors deltagande i kyrkans liv. Allt detta eftersom Maria först och främst är ett exempel på villkorslös öppenhet鈥� för den helige Anden och, som slutdokumentet från den senaste biskopssynoden påminner om, 鈥漝et som kommer från Honom kan inte stoppas鈥�.

Detta är de centrala punkterna i talet som kardinal Mario Grech, generalsekreterare för synodens generalsekretariat, höll den 4 september vid det påvliga universitetet Antonianum, i samband med den 26:e internationella mariologiska kongressen (3-6 september).

Synodens hänvisningar till Maria

鈥滿ycket har skrivits om synodalitet och om den synodala och missionerande kyrkan鈥�, förklarade kardinalen och betonade behovet av att 鈥漮mpröva鈥� kyrkans liv genom 鈥漨indre utforskade鈥� områden. Bland dessa finns den mariala dimensionen. I slutdokumentet finns fyra hänvisningar till Jesu mor, påminde Grech, 鈥漣nte så få, om man tänker på att det huvudsakliga syftet verkligen inte var att fördjupa den marianska dimensionen av kyrkan鈥�.

Enhet bortom motsättningar

I kapitel 17 står det att 鈥漣nkorporerade i detta folk genom tron och dopet, stöds och åtföljs vi av jungfru Maria, tecken på tryggt hopp och tröst鈥�. Kyrkans identitet är alltså rotad i sakramentet om enhet, bortom 鈥漨otsättningarna鈥� mellan dess medlemmar. I denna mening representerar jungfru Maria 鈥漝en fullkomlighet鈥� som den kyrkliga gemenskapen är ämnad för.

Den synodala dimensionen i evangeliet

Den andra hänvisningen, i punkt 28, presenterar Maria som 鈥漞n symbol för den synodala, missionerande och barmhärtiga kyrkan鈥�. Den kyrkliga gemenskapen, förklarade Grech, är kallad att i henne erkänna de väsentliga egenskaperna hos en äkta synodalitet: lyssnande, bön, dialog, urskiljning, lydnad, ödmjukhet och tjänande. Flera episoder i evangeliet illustrerar dessa attityder. I bebådelsen framträder det 鈥漟ria samtycket鈥� som uppstår genom lyssnande; i besökelsen framträder en genuin dynamik av möte och delaktighet; vid bröllopet i Kana uppfattar och urskiljer Maria gemenskapens behov och visar 鈥漟ullt förtroende för Jesu ingripande鈥�; och vid foten av korset förblir hon 鈥漷rogen in i det sista sin Sons väg som återupprättar gemenskapen mellan människan och Gud鈥�.

鈥滵en som leder vägen鈥�

De två sista omnämnandena, i avsnitt 60 och 155, påminner dels om Marias närvaro i den övre salen vid pingsten, dels om hennes titel odigitria, 鈥漝en som visar och leder vägen鈥�. Av detta framgår, enligt kardinalen, att 鈥漞n synodal kyrka är en pingstens kyrka, som ständigt lyssnar till den helige Ande鈥�.

Jungfru Maria i 鈥漦onstitutiv relation鈥� med kyrkan

Bandet mellan Maria och den synodala kyrkan har sina rötter i Andra Vatikankonciliet och den dogmatiska konstitutionen . En av de avgörande punkterna, påminde Grech, var konciliefädernas beslut att ägna ett helt kapitel åt Maria, som det åttonde och sista i konstitutionen. På så sätt övervanns den så kallade 鈥漰rivilegieteologin鈥�, som under det andra årtusendet 鈥漢ade framhävt Marias enastående särställning, för att istället återupprätta hennes band till mysteriet om Kristus och kyrkan鈥�. En 鈥漧äxa鈥� som, enligt Grech, 鈥�ännu är långt ifrån att ha införlivats fullt ut鈥�, eftersom det ofta saknas en mogen förståelse av förhållandet mellan Maria och kyrkan, som kan placera jungfrun i en 鈥漦onstitutiv relation鈥� med de olika dimensionerna av det kyrkliga livet.

En 鈥漧yssnande kyrka鈥�

Bland dessa områden betonade kardinalen särskilt det att lyssna. Påven Franciskus  att den synodala kyrkan är 鈥漞n lyssnande kyrka鈥�. Marias lyssnande, observerade Grech, bygger på en 鈥漝jup inre tystnad鈥�, ett privilegierat utrymme för att ta emot Andens gåva.

Maria, exempel på mission och ekumenik

Vid sidan av detta finns två andra dimensioner som är mindre utforskade. Den missionerande, eftersom den inte existerar utan oavbruten bön: 鈥漦yrkans främsta evangelisatör är den helige Ande鈥�, som stöder och driver fram evangeliet. Och den ekumeniska: Marias titel 鈥漦yrkans moder鈥� stärker alla döptas lika värdighet och påminner om att 鈥漝en främsta titeln för att tillhöra kyrkan är att vara barn鈥�.

鈥滵et som kommer från den helige Ande kan inte stoppas鈥�

Avslutningsvis kopplade kardinal Grech jungfru Marias gestalt till temat kvinnors deltagande i kyrkans liv, 鈥漵om framträdde tydligt under synodprocessen鈥�. I slutdokumentet bekräftas ju att 鈥漨än och kvinnor har samma värdighet i Guds folk鈥�, samtidigt som man erkänner att kvinnor fortfarande möter hinder när det gäller att fullt ut värdesätta sina karismer och roller. Han lade till ett 鈥漵ärskilt betydelsefullt鈥� citat: 鈥滵et finns inga skäl som hindrar kvinnor från att ta ledande roller i kyrkan: det som kommer från den helige Ande kan inte stoppas鈥�. Härifrån, enligt Grech, kommer behovet av ett autentiskt lyssnande 鈥� en mariansk karisma 鈥� som kan befria kyrkan både från 鈥漴educerande visioner av envis slutenhet鈥� och från 鈥漢änsynslös öppenhet鈥�. Han avslutade med att konstatera att 鈥漛eslutet om och i vilken utsträckning vi ska öppna eller stänga inte beror på oss, utan på den helige Ande som leder kyrkan mot sanningen och får den att nå en verklig enighet även i frågan om jämlik värdighet i kyrkan鈥�.