Påve Leo reflekterar över teologins natur i tal till teologer
Vatican News
Deltagarna i ett internationellt seminarium om “Skapelse, Natur, Miljö för en värld i fred” har reflekterat “över frågor av akut relevans, som ligger mig mycket varmt om hjärtat”, sa påve Leo XIV i lördags.
Samtidigt som han betonade vikten av hållbarhet och omsorg om skapelsen, underströk påven att “en insats för att förbättra vår världs miljö och sociala förhållanden kräver allas engagemang.” Seminariedeltagarna, sa han, erbjöd ett hoppfullt tecken tack vare den “interkulturella och interreligiösa inriktningen” på deras konferens – vilket motsvarar den “förnyade profil” som påve Franciskus önskade för den påvliga akademin.
Denna koppling ledde påve Leo till reflektioner om “mission och dialog i teologins framtid.”
Uttåtriktad teologi
Teologin, sa han, “är i själva verket en konstitutiv dimension av Kyrkans missionerande och evangeliserande verksamhet.” Ur detta perspektiv behövs en “utåtriktad” teologi, som “förenar vetenskaplig noggrannhet och en passion för historien,” och som är fullt förkroppsligad i verkligheten.
Leo XIV uppmuntrade teologer att forma sitt arbete efter “de stora kyrkofäderna och lärarna i fornkyrkan, som, lydiga inför Anden, visste hur man förenar tro och förnuft, reflektion, bön och praktik.” Påven lyfte särskilt fram exemplen av den helige Augustinus, Thomas av Aquino, och i modernare tid salige Antonio Rosmini, som betraktade teologin som en vetenskap präglad av vishet.
“Teologi är därför denna vishet som öppnar vidare existentiella horisonter, i dialog med vetenskaperna, filosofin, konsten och hela den mänskliga erfarenheten,” sa påven.
Inkarnerad teologi
Påven betonade vidare Kyrkans sociallära som “ett betydande vittnesbörd om trons kunskap i människans tjänst – i alla hennes dimensioner: personliga, sociala och politiska.” I en värld präglad av artificiell intelligens, tillade han, “är det nödvändigt att utgå från en antropologisk syn som grundar etiskt handlande” för att hjälpa oss att besvara frågan: Vad innebär det att vara människa? Vad är hennes oändliga värdighet?
Påve Leo uppmanade teologer att “odla en teologi grundad på det personliga och förvandlande mötet med Kristus, och som syftar till att förkroppsligas i dagens mänskliga verklighet.” Han uppmuntrade till dialog – både mellan olika discipliner och inom teologin – och uttryckte en förhoppning om att akademin “ska bli en plats för möten och vänskap mellan teologer, en plats för gemenskap och delande där vi tillsammans kan vandra mot Kristus.”
I det sammanhanget sa påve Leo att han ville “uppmuntra och välsigna akademins tre ‘ansikten’” – eller dimensionerna – så som de beskrivs i de nya stadgar som godkänts av påve Franciskus:den akademisk-vetenskapliga dimensionen; det vishetspräglade ansiktet; solidaritetsdimensionen, inriktad på att inspirera och vägleda konkreta handlingar av kärlek.
“Sann kunskap om Gud,” påminde påven, “förverkligas i ett liv förvandlat av kärlek.”
Påve Leo avslutade sitt tal med att tacka teologerna för deras engagemang och uppmanade dem att “utveckla och förverkliga denna vishetspräglade teologi i Kyrkans och världens tjänst.”