MAP

Interreligiöst möte i Bangladesh Interreligiöst möte i Bangladesh 

Påve Leo: "Fred, inte konflikt, är vår mest älskade dröm"

Påve Leo XIV bekräftar den katolska kyrkans åtagande att vandra fredens väg tillsammans med andra religioner, i en hälsning till en interreligiös konferens i Bangladesh.

Vatican News

Påve Leo XIV skickade på tisdagen en hälsning till konferensen “Interreligiös dialog och harmoni” som hålls i Dhaka, Bangladesh, den 6–12 september.

Kardinal George Koovakad, prefekt för Dikasteriet för interreligiös dialog, läste upp påvens hälsning vid evenemanget, i vilket påven uttryckte sitt stöd för interreligiös dialog och konferensens tema – “Att främja en kultur av harmoni mellan bröder och systrar” – och önskade deltagarna fredens gåva som är “avväpnad och avväpnande, ödmjuk och uthållig.”

Det valda temat, sa han, utgår från övertygelsen att vår mänskliga gemenskap verkligen är en – i vårt ursprung och i mål i Gud.

Påve Leo påpekar att människofamiljen delar både möjligheten och ansvaret att vårda en kultur av harmoni och fred, och framhöll att “kultur” kan förstås på två sätt.

“Kultur kan betyda det rika arvet av konst, idéer och samhällsinstitutioner som kännetecknar varje folk,” sade han. “Samtidigt kan kultur förstås som en näringsrik miljö som främjar tillväxt.”

Påven uppmanade religiösa troende att noggrant odla en kultur som främjar tillväxt genom att säkerställa “sanningens solljus, barmhärtighetens vatten och frihetens och rättvisans jord.”

“Tillsammans, som följeslagare i interreligiös dialog,” sa han, “är vi som trädgårdsmästare som vårdar detta fält av broderskap, hjälper till att hålla dialogen bördig och rensar bort fördomarnas ogräs.”

Påven prisade den interreligiösa konferensen i Bangladesh som ett “vackert vittnesbörd” om att olikheter i tro eller bakgrund inte behöver skilja oss åt.

När människor från olika kulturer och religioner möts i dialog, förenas de i kampen mot splittring, hat och våld, sa han.

“Där andra har sått misstro, väljer vi tillit,” sa påven. “Där andra kanske göder rädsla, strävar vi efter förståelse; där andra ser olikheter som hinder, ser vi dem som vägar till ömsesidig berikning.”

Påve Leo XIV påpekade sedan att en kultur av harmoni kräver gemensamma erfarenheter, inte bara gemensamma idéer.

Ett genuint mått på interreligiös vänskap, är när personer av olika tro samarbetar för att tjäna samhällets utsatta, och han prisade dem i Bangladesh som stått enade i tider av naturkatastrofer eller tragedier.

“Sådana gester bygger broar – mellan trosuppfattningar, mellan teori och praktik, mellan samhällen – så att alla bangladeshier, och faktiskt hela mänskligheten, kan gå från misstänksamhet till tillit, från isolering till samarbete.”

Påve Leo XIV förnyade sedan den katolska kyrkans åtagande att vandra fredens och dialogens väg tillsammans med andra religioner.

“Ibland kan missförstånd eller tidigare sår sakta ner våra steg. Men låt oss uppmuntra varandra att hålla ut. Varje gruppsamtal, varje gemensamt projekt eller måltid tillsammans, varje artighet som visas en granne av en annan religion – är tegelstenar i det som Sankt Johannes Paulus II kallade ‘en kärlekens civilisation’.”

Avslutningsvis försäkrade påven de interreligiösa ledarna samlade i Dhaka om sin broderliga kärlek, och bad att Gud ska välsigna Bangladesh med “allt djupare harmoni och fred.”

 

09 september 2025, 16:25