MAP

Palestinier köar vid matutdelning Palestinier köar vid matutdelning  (AFP or licensors)

Nej till svält som krigsvapen

En målmedveten kamp mot hunger är också en kamp för fred, säger påven Leo

Lisbeth Rütz - Vatikanstaten

Med anledning av FAO:s 80-årsjubileum har påven Leo sänt ett meddelande till organisationen på spanska. FAO är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation som arbetar för att bekämpa hunger. Den håller för närvarande sin 44:e konferens 28 juni till 4 juli. I dokumentet kritiserar påven Leo användningen av svält som krigsvapen, som till exempel när väpnade grupper bränner mark och grödor, stjäl boskap och blockerar hjälp så att ”hela befolkningar kontrolleras”. Bland annat kritiserar påven militära attacker mot vattenförsörjning och kommunikationskanaler, skriver Salvatore Cernuzio i Vatican News och citerar påven:

Aldrig har det varit så brådskande som nu, att vi blir fredsarbetare och på så sätt arbetar för det gemensamma goda. För att garantera fred och utveckling, förstått som en förbättring av levnadsvillkoren för befolkningar som lider av hunger, krig och fattigdom, krävs konkreta åtgärder som bygger på ett seriöst och långsiktigt tänkande. Påven fortsätter i meddelandet:

Detta är något som vi kanske har glömt idag, för även om viktiga steg har tagits fortsätter försämringen av livsmedelsförsörjningen, vilket gör det allt mer osannolikt att målet ”Ingen hunger” kan nås 2030. Det innebär att vi är långt ifrån att uppfylla det mandat som låg till grund för inrättandet av denna mellanstatliga institution 1945.

Det innebär att stora mängder människor drabbas av svält och går under, med den förvärrande omständigheten att medan civila medborgare går under blir de politiska topparna rikare genom korruption och straffrihet.

Missbruk av vapenresurser

Påven Leo kritiserar också i dokumentet att i en period av ”polarisering av de internationella relationerna” på grund av kriser och konflikter ”avleds finansiella och tekniska resurser från målet – att utrota fattigdom och hunger i världen – för att istället använda medlen till produktion av och handel med vapen”.

Politiska kriser, väpnade konflikter och ekonomiska störningar spelar en central roll i förvärrandet av livsmedelskrisen genom att de hindrar humanitär hjälp och skadar den lokala jordbruksproduktionen. På så sätt berövar de inte bara människor tillgången till mat, utan också rätten till ett värdigt liv fullt av möjligheter. Det skulle vara ett ödesdigert misstag att inte läka de sår och sprickor som uppstått på grund av år av egoism och ytlighet. Utan fred och stabilitet kommer det dessutom inte att vara möjligt att garantera en stabil försörjning av jordbruksprodukter eller säkerställa en hälsosam, tillgänglig och hållbar kost för alla.

Den heliga stolen står till förfogande

Avslutningsvis försäkrar påvenom att ”den Heliga stolen alltid står till förfogande för enighet mellan folken och inte tröttnar på att samarbeta för det gemensamma goda för nationernas familj, med särskild uppmärksamhet på de mest prövade människorna , dem som lider av hunger och törst och även för områden som inte kan resa sig ur sin nöd på grund av likgiltighet hos dem som borde ha som ledstjärna i sitt liv att utöva en aldrig sviktande solidaritet”.

Påven skriver i meddelandet att han är ”talesman för alla i världen som känner sig plågade av fattigdom”.

Katolsk social lära om vapen

Når påve Leo talar om missbruk av viktiga resurser till vapeninköp är han i linje med den katolska socialläran. I sitt budskap till den 58:e världsfredsdagen den 1 januari i år uppmanade påven Franciskus till inrättandet av en världsomspännande fond för bekämpning av hunger och att finansiera den med en del av de medel som skulle ha använts för inköp av vapen. Han upprepade budskapet i ett tal den 18 januari till en sammanslutning av katolska gräsrotsrörelser, där han betonade skyldigheten att investera i att arbeta för ”dem som har mest behov” istället för att, som vapenindustrin, skörda vinster genom att ”investera i att döda”.

Idén om en världsomspännande fond mot hunger lanserades 1967 av påven Paulus VI i encyklikan Populorum Progressio, där han bland annat säger:

”Endast internationellt samarbete, med en gemensam fond både som symbol och som medel, kan övervinna den vanvettiga rivaliteten och påbörja en givande och fredlig dialog mellan folken". (51) En fond som just på grund av sin världsomspännande karaktär skulle kunna bidra till att övervinna misstänksamheten mot de avtal som undertecknades vid kolonialismens slut mellan kolonialmakterna och de tidigare kolonierna (jfr 52).

 

 

02 juli 2025, 09:47