杏MAP导航

Vatican News

Nedan hela dagens katekes på svenska: 

Kära bröder och systrar,

Idag ska vi återigen betrakta Jesu helanden som ett tecken på hopp. I Honom finns en kraft som också vi kan erfara när vi går in i en relation med Hans person.

En mycket utbredd åkomma i vår tid är livströttheten: verkligheten tycks oss alltför komplex, betungande, svår att möta. Och så stänger vi av, vi somnar in, i förvillelsen att saker och ting ska vara annorlunda när vi vaknar. Men verkligheten måste bemötas 鈥� och tillsammans med Jesus kan vi göra det på ett gott sätt. Ibland känner vi oss blockerade av andras dömande, av dem som vill sätta etiketter på oss.

Jag tycker att dessa situationer får ett svar i ett avsnitt ur Markusevangeliet, där två berättelser flätas samman: den om den tolvåriga flickan, som ligger sjuk i sängen och håller på att dö, och den om kvinnan som har lidit av blödningar i just tolv år och söker Jesus för att bli botad (jfr Mark 5:21鈥�43).

Mellan dessa två kvinnogestalter placerar evangelisten flickans far: han stannar inte hemma för att klaga över sin dotters sjukdom, utan han går ut och ber om hjälp. Fastän han är en synagogföreståndare, kräver han inget på grund av sin sociala ställning. När han måste vänta, tappar han inte tålamodet 鈥� han väntar. Och när budet kommer att dottern är död och det inte längre är någon idé att besvära Mästaren, fortsätter han ändå att tro och hoppas.

Samtalet mellan denne far och Jesus avbryts av den blödande kvinnan, som lyckas ta sig fram till Jesus och röra vid hans mantel (v. 27). Denna kvinna, med stort mod, fattar ett beslut som ska förändra hennes liv: alla fortsätter säga åt henne att hålla sig på avstånd, att inte visa sig. Hon har dömts till att förbli dold och isolerad. Ibland kan också vi vara offer för andras dömande, när de vill klä oss i en dräkt som inte är vår egen. Och vi lider, och kan inte ta oss ur det.

Kvinnan tar steget mot frälsning när tron på att Jesus kan hela henne börjar gro: då finner hon kraften att ta sig ut och söka efter Honom. Hon vill åtminstone röra vid hans kläder.

Runt Jesus finns en stor folkmassa, och många rör vid honom, men inget händer. Men när denna kvinna rör vid Jesus, blir hon helad. Var ligger skillnaden? I sin kommentar till denna del av texten säger den helige Augustinus 鈥� i Jesu namn 鈥�: 鈥滷olkmassan tränger sig på, men tron rör vid.鈥� (Predikan 243, 2, 2). Så är det: varje gång vi gör en trosakt riktad till Jesus, upprättas en kontakt med Honom, och genast flödar Hans nåd. Ibland märker vi det inte, men på ett hemligt och verkligt sätt når nåden oss och börjar gradvis förvandla vårt liv inifrån.

Kanske är det även idag så att många närmar sig Jesus på ett ytligt sätt, utan att verkligen tro på Hans kraft. Vi går i våra kyrkor, men kanske är våra hjärtan någon annanstans! Denna kvinna, tyst och anonym, övervinner sin rädsla, rör vid Jesu hjärta med sina händer, som ansågs orena på grund av hennes sjukdom. Och hon blir omedelbart helad. Jesus säger till henne: 鈥滿in dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid.鈥� (Mark 5:34)

Under tiden får fadern beskedet att hans dotter är död. Jesus säger till honom: 鈥漋ar inte rädd, tro bara.鈥� (v. 36) Han går då till huset och när han ser alla gråta och klaga säger han: 鈥滷lickan är inte död, hon sover.鈥� (v. 39) Han går in i rummet där flickan ligger, tar henne i handen och säger: 鈥漈alita kum鈥�, det vill säga 鈥滾illa flicka, jag säger dig: stå upp!鈥� Flickan reser sig och börjar gå (jfr v. 41鈥�42). Jesu handling visar oss att Han inte bara botar från sjukdomar, utan också väcker från döden. För Gud, som är det eviga Livet, är den kroppsliga döden som sömn. Den verkliga döden är själens död 鈥� det är den vi bör frukta!

En sista detalj: efter att ha väckt flickan till liv säger Jesus åt föräldrarna att ge henne något att äta (jfr v. 43). Här finns ännu ett mycket konkret tecken på Jesu närhet till vår mänsklighet. Men vi kan också förstå det på ett djupare plan och fråga oss: när våra barn är i kris och behöver andlig näring 鈥� vet vi hur vi ger dem det? Och hur skulle vi kunna det, om vi själva inte är närda av evangeliet?

Kära bröder och systrar, i livet finns stunder av besvikelse och modlöshet, och även erfarenheten av död. Låt oss lära av den kvinnan, av den fadern: låt oss gå till Jesus 鈥� Han kan hela oss, Han kan väcka oss till liv. Jesus är vårt hopp!