±ÊĂ„±č±đČÔ i Jakarta: Ni Ă€r kĂ€rlekens mĂ€stare i livets olympiska spel
Charlotta Smeds â Vatikanstaten
Vid den indonesiska biskopskonferensens högkvarter (KWI - Konferensi Waligereja Indonesia), träffade påven Franciskus assisterade från flera olika välgörenhetsorganisationer i Indonesien.
Biskopskonferensens ordförande, biskop Antonius Subianto, inledde mötet med att beskriva det indonesiska folkets kärlek till påven som âgränslösâ, innan han presenterade honom för några av de sjuka, funktionshindrade och fattiga som samlats på KWI. Två av dem delade med sig av sina berättelser.
Mimis berättelse
Mimi var den första att berätta sin historia. Hon förlorade synen när hon var 17 år.
âSom ung katolik fann jag tröst i korsets vägâ, sa hon. Jesus övergav mig inte och därför, fortsatte hon, âär jag fast övertygad om att Gud skapade människor med unika förmågor för att berika mångfalden i vår värld, och funktionshinder är bara en av dessa unika aspekter.â
Kyrkans roll är avgörande för att säkerställa den mänskliga personens värdighet, avslutade hon, innan hon tackade påven för hans medkänsla, som, tillade hon, âger oss hoppâ.
Andrews berättelse
Därefter talade en ung idrottare vid namn Andrew. Han har diagnostiserats med en mild autismstörning och med en mild intellektuell funktionsnedsättning.
âMina föräldrar älskar mig villkorslöstâ, sa han till påven. Han berättade stolt att han blivit uttagen som East Jakarta Contingent till de Paralympiska spelen i simning och att han, i sin önskan att bli självständig, har âbörjat en baristakurs och gitarr- och trumlektionerâ.
Slutligen bad han påven att välsigna hans föräldrar och âalla föräldrar med speciella barn över hela världenâ.
Påvens âtackâ
Påven Franciskus tog sig sedan tid att uttrycka sin tacksamhet till alla närvarande och till dem som delade med sig av sina vittnesmål till honom.
Han berömde den indonesiska biskopskonferensen för att ha firat sitt 100-årsjubileum och framhöll deras betydelse som âsmå lysande stjärnorâ i kyrkan.
Påven tackade Mimi för att hon betonade de unika mänskliga förmågorna, som âberikar mångfalden i vår världâ, och för att hon talar om Jesus som âvår ledstjärna av hoppâ.
Han gratulerade sedan Andrew till hans deltagande i de paralympiska spelen, innan han uppmärksammade alla närvarande som âkärlekens mästare i livets stora olympiadâ.
Som avslutning på sina korta hälsningar påminde påven Franciskus den lilla gruppen människor om att âHerren älskar oss allaâ och glömmer aldrig någon.
I denna anda avslutade påven med att framföra sina lyckönskningar till en kvinna som firade sin 87-årsdag och som var sjuk och inte kunde närvara vid evenemanget.