P?vlig akademi ser global vetenskaplig frihet hotad
Gudrun Sailer – Vatikanstaten
I ett uttrycker akademins råd tillsammans med ett stort antal internationella medlemmar sin ”djupa oro” över tillståndet för den vetenskapliga friheten. Enligt uttalandet ökar försöken att diskreditera, politisera eller undertrycka vetenskapliga rön över hela världen. Denna utveckling är inte bara ett angrepp på vetenskapen i sig, utan också ett hot mot fred, välfärd och globalt samarbete.
Bland undertecknarna finns förutom ordförande Joachim von Braun (Bonn) även de tyska akademimedlemmarna Wolf Singer, Klaus von Klitzing och Jürgen Mittelstrass. Totalt har över 40 renommerade forskare undertecknat dokumentet, däribland många från USA, såsom biokemisten och Nobelpristagaren Frances H. Arnold, fysikern Stephen Chu och genetikern Francis S. Collins. Alla är medlemmar i den påvliga vetenskapsakademin.
"Underminerandet av sanningen genom förnekande och vetenskapsfientlig retorik har blivit ett internationellt fenomen", står det i dokumentet. Särskilt alarmerande är att angreppen som drabbar både demokratiska och auktoritära system – i både den globala norra och södra delen av världen. Orsakerna till denna kris är enligt akademin mångfacetterade. Politisk påverkan spelar en central roll. Vetenskapliga fakta utnyttjas i allt högre grad för kortsiktiga maktintressen eller ignoreras, skriver akademin. Även ideologisk polarisering, ekonomiska intressekonflikter och den snabba spridningen av desinformation via digitala medier är medansvariga för det växande misstroendet mot vetenskapen. ”I extrema fall blir forskare trakasserade, utfrysta eller personligt hotade på grund av sitt arbete”, varnar den påvliga akademin. I vissa länder har det redan lett till att vetenskapliga institutioner har stängts, forskare har åtalats eller utsatts för fysiska hot. Den samlade effekten av denna utveckling är ”en urholkning av allmänhetens förtroende för vetenskapen”.
Akademin är också oroad över sociala mediers roll. ”Den artificiella intelligensens förstärkning av sensationslystna innehåll överröstar ofta en förnuftig, evidensbaserad kommunikation”. Samtidigt görs det för lite i många utbildningssystem för att främja vetenskaplig kompetens och kritiskt tänkande. Detta skapar en ”grogrund för manipulation och misstro”. I sin uttalande efterlyser akademin beslutsamma åtgärder. Den uppmanar bland annat regeringar att skydda vetenskapliga institutioners oberoende och att inte ersätta vetenskapligt grundade beslut med ideologiska motiv. Media och teknikplattformar bör beslutsamt motverka spridningen av desinformation och säkerställa ”algoritmisk transparens och ansvar”.
Appellen från Vatikanen riktar sig även till religiösa och moraliska auktoriteter. Trosgemenskaper skulle kunna stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen genom att betona dess förenlighet med andlighet. ”Som den påvliga akademins historia visar, kan förnuft och tro samexistera och berika varandra”, heter det i uttalandet. Utbildningsinstitutioner har ett särskilt ansvar att förmedla vetenskaplig omdömesförmåga till unga människor. Internationella organisationer som FN måste bevaka hot mot vetenskapens frihet och främja vetenskapligt samarbete. För: ”Framsteg i hanteringen av klimatförändringarna, den globala hälsovården och livsmedelssäkerheten – allt detta är beroende av en stark och trovärdig vetenskap″.
Den påvliga akademin betonar att forskare inte kan bära denna börda ensamma. Det behövs en global koalition som gemensamt, över nationella, sektoriella och religiösa gränser, försvarar rätten att söka och sprida vetenskaplig sanning. Detta tjänar inte bara vetenskapen, utan också ”bevarandet av värdighet, rättvisa och hållbarhet i vår gemensamma mänskliga framtid”.
