杏MAP导航

"Eligo in Summum Pontificem" ("Jag väljer till högste påve.")
Det är orden som står tryckta på varje röstsedel som de 133 röstberättigade kardinalerna kommer att använda för att välja den 267:e påven. Röstsedeln är rektangulär: den övre halvan innehåller den latinska frasen, den undre halvan är tom för att skriva kandidatens namn. Sedeln ska vikas på mitten, enligt föreskrifterna i den apostoliska konstitutionen Universi Dominici Gregis.

Röstsedelns utdelning

Varje kardinal får minst två eller tre röstsedlar som delas ut av ceremonimästare. Den äldste kardinaldiakonen lottar sedan fram:

• Tre rösträknare (scrutineers),
• Tre sjukombud (infirmarii), som hämtar röster från sjuka kardinaler,
• Tre granskare (revisers), som kontrollerar rösträkningen.

Om någon av dem inte kan utföra sin uppgift, dras en ny ersättare. Detta moment kallas förhandsgranskning.

Extra Omnes

När detta är klart, lämnar alla icke-elektorer (inklusive kardinalskollegiets sekreterare, ceremonimästare och liturgiansvariga) Sixtinska kapellet. Den äldste kardinaldiakonen stänger dörrarna, som bara öppnas om t.ex. sjukombuden behöver hämta röster.

"Tårarnas rum"

När en påve valts förs han till det så kallade Tårarnas rum (intill kapellet), där han för första gången tar på sig de vita påvekläderna – och som historiskt ofta har varit en plats där mer än en påve har gråtit.

Själva röstningen

Kardinalerna, i rangordning, skriver namnet på sin kandidat, viker sedeln, håller upp den synligt och går till altaret där en urna står med ett lock.

Varje kardinal säger högt på italienska:
"Chiamo a testimone Cristo Signore, il quale mi giudicherà, che il mio voto è dato a colui che, secondo Dio, ritengo debba essere eletto."
"Jag kallar Kristus Herren till vittne, som ska döma mig, att min röst ges till den som jag enligt Guds vilja anser bör bli vald."

Sedan lägger kardinalen röstsedeln på tallriken, för ner den i urnan, bugar och återvänder till sin plats.

Kardinaler som inte kan gå till altaret får lämna sin röst till en rösträknare, som lämnar in den åt dem – dock utan att upprepa eden.

Röstning från sjukrum

Om någon kardinal är för sjuk för att närvara i kapellet, besöker sjukombuden honom med en bricka med röstsedlar och en låst urna (först visad som tom, och nyckeln lämnas på altaret). Den har en springa för att lämna i de vikta sedlarna. Dessa förs sedan tillbaka, räknas och läggs till urnans röster.

Rösträkning

När alla röster är inlämnade, skakar första rösträknaren urnan så att sedlarna blandas. Den sista räknaren räknar antalet och flyttar dem till en andra behållare. Om antalet inte stämmer, bränns alla röster och omröstningen görs om.

Om antalet stämmer, öppnas varje sedel. Tre rösträknare sitter vid ett bord:

• Den första läser namnet och skickar sedeln vidare.
• Den andra bekräftar och skickar vidare.
• Den tredje läser högt och antecknar rösten.

Om två sedlar har samma handstil och namn, räknas de som en röst. Om de har olika namn, ogiltigförklaras båda – men omröstningen i sig är giltig.

Alla röstsedlar genomborras sedan med nål genom ordet Eligo, träs på tråd, knyts ihop och förvaras.

Kravet för att bli vald

För att en påve ska väljas krävs två tredjedels majoritet. Vid denna konklav innebär det minst 89 röster av 133.

Oavsett resultat granskar revisorerna rösträkningen. Därefter bränns samtliga röstsedlar i en gjutjärnsspis från 1939, assisterade av ceremonimästare och kardinalsekreterare.

En andra spis, installerad 2005, är kopplad till skorstenen på Sixtinska kapellet. Här tillsätts kemikalier för att färga röken:

• Svart: ingen påve vald
• Vit: ny påve vald

Om två omröstningar sker i följd, bränns båda omgångarna tillsammans efter andra rundan.

Röstningsrundor och andlig paus

Fyra omröstningar sker dagligen – två på förmiddagen, två på eftermiddagen. Om ingen är vald efter tre dagar, hålls en dags paus för bön och samtal, med andlig uppmaning av den äldste kardinaldiakonen.

Om det fortfarande inte finns en påve efter ytterligare sju rundor, följer en ny paus – först med uppmaning från äldste kardinalprästen, och om det behövs senare av äldste kardinalbiskopen.

Efter 21 röstningar utan framgång sker en sista paus. Då begränsas valet till de två som fick flest röster i föregående omgång. Även då krävs två tredjedels majoritet – och dessa två får inte själva rösta.