P?ven: Som kardinal Hossu, s?ger vi nej till allt v?ld
Alessandro Di Bussolo - Vatikanstaten
Må den salige kardinal Hossu - ”man av dialog och profet av hopp” - och vänskapen mellan den grekisk-katolska kyrkan i Rumänien och landets judiska gemenskap vara en förebild av ljus i dagens värld: ”Låt oss säga nej till våld, till allt våld, särskilt när det riktas mot försvarslösa och oskyldiga människor, som barn och familjer!”.
I Leo XIV:s uppmaning, som avslutade hans tal i samband med minneshögtiden för den rumänske kardinalen Iuliu Hossu (1885–1970), finns hela kraften i vittnesbördet från en herde som var ”en symbol för broderskap bortom alla etniska och religiösa gränser”. För honom - som grekisk-katolsk biskop i Cluj-Gherla, mellan 1940 och 1944 med sitt modiga engagemang ”bidrog till att rädda tusentals judar i norra Transsylvanien från döden”, påminde påven, genom att förhindra deras deportation till förintelselägren - pågår processen för att erkänna honom som ”Rättfärdig bland folken”, som inleddes 2022.
Kardinal Iuliu Hossus år firas i Rumänien
I Sixtinska kapellet, på eftermiddagen den 2 juni, då kyrkan minns honom tillsammans med de sex andra biskopar som saligförklarades detta datum 2019 i Blaj av påven Franciskus, firades minnet av kardinal Hossu tillsammans med Federationen av judiska församlingar i Rumänien, med ordförande Silviu Vexler, och den grekisk-katolska kyrkan i Rumänien, med biskop Cristian Cri?an som läste upp ett meddelande från ärkebiskop Lucian Mure?an. Det rumänska parlamentet har i år utlyst ”Kardinal Iuliu Hossus nationella år”, 140 år efter han föddes.
Hoppets apostel och martyr
Leo XVI betonade inledningsvis att Hossu var en hoppets apostel, som hedras under detta hoppets jubelår, men också en martyr under den kommunistiska förföljelsen i Rumänien.
Idag, i viss mening, träder han in i denna kapell, efter att påven Paulus VI den 28 april 1969 utnämnde honom till kardinal in pectore, medan han satt i fängelse för att ha förblivit trogen den romerska kyrkan.
En utnämning som offentliggjordes först 1973, efter kardinalens död, som vägrade lämna ett land som efter arresteringen på kommunistregimens begäran 1948 hade blivit mycket farligt för honom, för att söka sin tillflykt i Rom och stanna hos sitt folk.
”Hjälp judarna med uppoffringar”, inte bara i tanken
I sitt tal återgav påven Iuliu Hossus uppmaning till grekisk-katolska präster och troende i sitt stift våren 1944, när förberedelserna för tvångsförflyttning av den judiska befolkningen tll ghetton pågick i Cluj-Napoca och andra städer i Transsylvanien. Uppmaningen återges i ett herdabrev som bevarats av Moshe Carmilly-Weinberger, före detta överrabbin i den lokala judiska församlingen. Ett exempel på de många åtgärder som vidtagits till förmån för judarna, ”med enorma risker för sig själv och för den grekisk-katolska kyrkan”. Hossu uppmanade präster och troende att hjälpa judarna ”inte bara i tanken, utan också med uppoffringar, i vetskap om att vi idag inte kan utföra något mer ädelt än denna kristna och rumänska hjälp, som föds ur en brinnande mänsklig kärlek. Det viktigaste just nu måste vara detta hjälparbete."
Hans uppmaning att övervinna hatet genom förlåtelse
Påven Leo XIV betonade sedan att kardinal Hossus hopp ”var en troende mans hopp, som vet att ondskans portar inte kommer att övervinna Guds verk”. En man som levde sin tro ”till fullo, i bön och hängivenhet till sin nästa”. Och från påven Franciskus predikan vid saligförklaringsmässan 2019 påminde han om ett citat av kardinal Hossu - ”en sammanfattning av hans liv”: ”Gud har sänt oss in i detta mörker av lidande för att ge förlåtelse och be för allas omvändelse”.
Dessa ord uttrycker martyrernas andes väsen: en orubblig tro på Gud, utan hat men med en barmhärtighet som förvandlar lidandet till kärlek till förföljarna. De är än i dag en profetisk uppmaning att övervinna hatet genom förlåtelse och att leva sin tro med värdighet och mod.
Vexler: Hossu, en rättvis man som vägrade kompromissa
Evenemanget inleddes med tal av Silviu Vexler, ordförande för Federationen för rumänska judiska församlingar och parlamentsledamot, och kardinal Lucian Mure?an, ärkebiskop av den grekisk-katolska kyrkan i Rumänien, som lästes upp av biskopen av ärkebiskopskurian Cristian Cri?an. Vexler beskrev kardinal Hossus handlingar som ”otänkbara och nästan obegripliga för de flesta av oss”, eftersom han ”utsatte sig själv, sin församling och sin kyrka för fara” för att försöka rädda personer som han inte kände. Han uppmanade inte bara alla troende att skydda judar som var på väg till förintelselägren, utan gömde dem också i sin katedral. Därför var han verkligen en ”tzadik”, en rättfärdig person som vägrade att kompromissa.
Tillsammans med påven och kyrkan för att bringa fred och kärlek
Den rumänska federationen av judiska församlingar är djupt tacksam mot kardinal Hossu, Heliga stolen och den katolska kyrkan ”för allt som gjorts för att skydda judarna i Rumänien under Förintelsen”. Och avslutade: ”Vi har inte glömt och kommer aldrig att glömma”. Den slutliga hälsningen till påven Leo var en bön till Gud: ”Må Han ge er styrka att ge hopp till dem som inte har något, att få dem som gråter att le, att ge fred till dem som inte har tröst, att ge kärlek till dem som hatar och tro till dem som har förlorat den. Vi kommer alltid finnas här, tillsammans med er och den katolska kyrkan, som vänner och bröder för att förverkliga allt detta”.
Mure?an: en Guds man som kämpade för sanning och rättvisa
I sitt meddelande betonade kardinal Mure?an att kardinal Iuliu Hossus liv och martyrdöd vittnar om hans ”vänskap med Gud, med sina bröder och med sin nästa, oavsett religion eller etnicitet”. I denna vänskap och ”i den uppriktiga och generösa tjänsten för dem han mötte på sin livsväg” fann den salige Hossu, som Mure?an hade glädjen att träffa i hans husarrest, styrkan ”att förlåta och älska dem som förföljde honom”. Martyren och biskopen ”var först och främst en Guds man”, avslutade han, ”som lämnade oss i arv sin oavbrutna kamp för sanning och rättvisa”. Programmet för evenemanget innehöll sedan några musikaliska inslag och uppläsning av några utdrag ur den salige Hossus memoarer, vittnesbörd om hans tro, förlåtelsens kraft och hans inre frihet trots den rumänska kommunistregimens förföljelse.
Söndagens gudstjänst i Peterskyrkan
På söndagseftermiddagen den 1 juni, firandes till minne av den salige Hossu en gudstjänst på rumänska i bysantinsk rit i Peterskyrkan. Gudstjänsten organiserades av ärkestiftet F?g?ra? och Alba Iulia och eparchiet Cluj-Gherla. Bland koncelebranterna sågs kardinal Claudio Gugerotti, prefekt för dikasteriet för de orientaliska kyrkorna, monsignore Giampiero Gloder, apostolisk nuntius i Rumänien och Moldavien. Över 60 präster, ordensmedlemmar av kongregationen av Guds Moder och av Sankt Basilius den Store, samt över 900 troende från Rumänien och grekisk-katolska församlingar i Italien, Storbritannien, USA, Frankrike, Spanien, Ungern och Ukraina var närvarande.
Iuliu Hossu, kardinal in pectore av Paulus VI
Iuliu Hossu var militärkaplan under första världskriget och utnämndes sedan till biskop av Gherla. Han var känd för sitt pastorala engagemang för Transsylvanien och arresterades tillsammans med sex andra biskopar, som också har saligförklarats, i hat mot den katolska tron natten mellan den 28 och 29 oktober 1948. Efter sin första frigivning från fängelset i Sighet fortsatte han att uppmana de troende att modigt bekänna sin tro och försökte i hemlighet återuppbygga den katolska kyrkans strukturer som hade upplösts. Tvingad av myndigheterna till husarrest nådde hans historia Paulus VI:s öron, som 1969 utnämnde honom till kardinal in pectore, eftersom omständigheterna inte tillät att hans namn offentliggjordes, men påven bar honom i sitt hjärta. För Hossu var detta i själva verket en möjlighet att lämna ett land som var mycket farligt för honom och söka sin tillflykt i Rom, men han avböjde och valde att stanna kvar hos sitt folk. Hans sista ord innan han dog 1970, utmattad av omständigheterna, var riktade till biskop Todea: ”Min kamp är över, din fortsätter”.
