杏MAP导航

Edoardo Giribaldi – Vatikanstaten

Artificiell intelligens och ”äkta visdom”: inte bara en samling ”data”, utan en förmåga att se ”livets sanna mening”. Ett intellekt som ingen maskin kan efterlikna, en gåva som bör värdesättas även med hjälp av ny teknik: ett ”verktyg” i människans tjänst, som påven Franciskus påminde om, som kan öppna horisonter för välgörande upptäckter inom vetenskap och medicin och främja äkta ”jämlikhet”. Under förutsättning dock att de inte böjer sig för en ”egoistisk” användning, som kan ”underblåsa konflikter och aggressioner”. AI – som beaktas både för sina möjligheter och sina risker – står i centrum för det som påven Leo XIV riktade till deltagarna i den andra årliga konferensen om artificiell intelligens, etik och företagsstyrning. Symposiet 19-20 junihar hållits i Palazzo Piacentini i Rom, säte för ministeriet för företag, Made in Italy (Mimit) och Sala Regia i Vatikanens apostoliska palats.

Kyrkans engagemang i utvecklingen av AI

Just valet att hålla evenemanget i Vatikanen är för påven en ”tydlig indikation” på kyrkans vilja att aktivt delta i reflektionerna kring ett tema som direkt berör ”den mänskliga familjens nutid och framtid”. Det är ”brådskande”, betonar Leo XIV, att inleda ”seriösa reflektioner” och upprätthålla ”kontinuerliga diskussioner” om den etiska dimensionen av den tekniska utvecklingen, utan att försumma behovet av en ”ansvarig” styrning.

”Extraordinär potential” och ”djupa frågor”

Vid sidan av den ”extraordinära potential” som de nya teknologierna erbjuder för mänsklighetens goda, uppmanar påven att inte undvika de ”djupa frågor” som den snabba utvecklingen av AI väcker, till förmån för en verkligt ”rättvis och mänsklig” utveckling. Tekniken, påminner Leo XIV , är först och främst ett ”verktyg” som per definition är kopplat till den ”mänskliga” intelligensen, från vilken den har sitt ursprung och vars etiska kraft beror på ”intentionerna” hos den som använder den.

I vissa fall har AI använts på positiva och ädla sätt för att främja större jämlikhet, men det finns också en risk att den missbrukas för att uppnå egoistiska fördelar på andras bekostnad eller, ännu värre, för att underblåsa konflikter och aggressioner.

Kriterier för att bedöma risker och fördelar

Därför vill kyrkan bidra till en ”lugn och informerad” reflektion, med särskilt fokus på behovet av att bedöma AI:s ”förgreningar” i ljuset av ”människans och samhällets hållbara utveckling”, som det står i den senaste författningen . Välbefinnande, varnar påven, kan inte bara betraktas ur materiell synvinkel, utan också i sin ”intellektuella” och ”andliga” dimension.

Det innebär att värna om varje människas okränkbara värdighet och respektera den kulturella och andliga rikedomen och mångfalden hos världens folk. I slutändan måste fördelarna eller riskerna med AI bedömas just utifrån detta överordnade etiska kriterium.

Människans öppenhet för sanning och skönhet

Alltså människan och hennes ”mening”. Ett begrepp som ”tyvärr” – som påven Franciskus redan har påpekat – håller på att gå förlorat, eller åtminstone blekna, i dagens samhälle. Leo XIV uppmanar tvärtom till att återupptäcka den ”sanna naturen”, det unika i ”vår gemensamma mänskliga värdighet”.

AI, i synnerhet generativ AI, har öppnat nya horisonter på många olika nivåer, bland annat genom att stärka forskningen inom hälso- och sjukvården och vetenskapliga upptäckter, men väcker också oroande frågor om dess möjliga konsekvenser för mänsklighetens öppenhet för sanning och skönhet, för vår särskilda förmåga att uppfatta och bearbeta verkligheten. Att erkänna och respektera människans unika egenskaper är avgörande för diskussionen om alla lämpliga etiska ramar för styrningen av AI.

Inverkan på de nya generationerna

Dessutom, betonar påven, kan reflektionen över nya tekniker inte bortse från den inverkan de kommer att ha på framtida generationer, som i allt högre grad lever i digitala världar, med möjliga effekter på deras ”intellektuella och neurologiska” utveckling.

Våra ungdomar måste få hjälp, inte hindras, på sin väg mot mognad och verkligt ansvar. De är vår hopp för framtiden, och samhällets välfärd beror på deras förmåga att utveckla de gåvor och förmågor som Gud har gett dem och att möta tidens krav och andras behov med en fri och generös anda.

”Äkta visdom”

Aldrig tidigare, konstaterar Leo XIV, har mänskligheten haft tillgång till en sådan mängd information som idag tack vare AI. Men denna tillgång till data – hur omfattande den än må vara – är inte detsamma som verklig ”intelligens”, som ”innebär att människan är öppen för livets yttersta frågor och speglar en inriktning mot det sanna och goda”, som Antiqua et Nova påminner om.

Äkta visdom har mer att göra med erkännandet av livets sanna mening än med tillgången till data

Påven Leos önskan är att alla beslut om AI ska fattas inom ramen för ett nödvändigt ”intergenerationellt lärande” som hjälper ungdomar att integrera sanningen i sitt ”moraliska och andliga liv” och förbereder dem för ”mogna beslut” och för att bygga en värld med större solidaritet och enhet. Påven erkänner att detta är en uppgift som är allt annat än lätt, men ”av avgörande betydelse”.