P?ve Leo XIV till kardinalerna: Kyrkan m?ste svara p? den digitala revolutionen
Vatican News
I sitt första formella tal till kardinalskollegiet efter att ha blivit vald, avslöjade påve Leo XIV inspirationen bakom det namn han valde – ett namn som enligt honom själv återspeglar Kyrkans bestående engagemang för mänsklig värdighet och social rättvisa.
"Påve Leo XIII tog med den historiska encyklikan Rerum novarum itu med den sociala frågan i samband med den första stora industriella revolutionen," påminde påve Leo. "I dag erbjuder Kyrkan alla den skattkista som socialläran utgör, som svar på ännu en industriell revolution och utvecklingen av artificiell intelligens." Ett namn, alltså, som inte bara är förankrat i traditionen utan som också ser framåt mot utmaningarna i en snabbt föränderlig värld och det eviga uppdraget att skydda de mest sårbara.
När han på lördagen mötte kardinalerna, som han kallade "påvens närmaste medarbetare", höll påve Leo XIV sitt första officiella tal som Petri efterträdare och uttryckte djupt tack samt medvetenhet om det enorma ansvar som nu anförtrotts honom. "Detta ok," sade han, "är uppenbart långt utöver min egen styrka – som det skulle vara för vem som helst."
Påve Leo noterade att dagarna före hans val präglades av sorg, då Kyrkan tog farväl av påven Franciskus. Med beskrivningen av den känslomässiga tyngden i detta avsked beskrev påven påve Franciskus död och det efterföljande konklaven som "en påskhändelse", innesluten i uppståndelsens ljus.
Den nye biskopen av Rom hedrade sin företrädare och mindes påven Franciskus enkelhet, hans radikala tjänande och hans fridfulla återvändande till Faderns hus. "Låt oss vårda detta dyrbara arv och återuppta vår vandring," sa han, "drivna av samma hopp som kommer ur tron."
Påven påminde de församlade om den uppståndne Kristi tysta men kraftfulla närvaro – "inte i åskans dån eller jordbävningens skakningar", utan i "en stilla susning." Det är i denna stillhet, sa han, som vi mest intimt möter Gud, och det är detta möte som måste vägleda Kyrkan i hennes uppdrag i dag.
Påve Leo gick vidare och beskrev Kyrkan som både "moderliv" och "hjord", som "åker" och "tempel", och han prisade den enhet som de troende visade under sorgeperioden, och beskrev den som något som "uppenbarade Kyrkans verkliga storhet."
Med blicken riktad mot framtiden upprepade Leo XIV den väg som stakats ut av Andra Vatikankonciliet, en väg som förnyats och tolkats på nytt under påven Franciskus. Han lyfte fram nyckelteman från påven Franciskus apostoliska uppmaning Evangelii gaudium: Kristi företräde, synodalitet, sensus fidei (de troendes övernaturliga "känsla" för tron), folkfromhet, omsorg om de fattiga och ett modigt engagemang i världen.
"Dessa är evangeliska principer genom vilka Faderns barmhärtiga ansikte har uppenbarats och fortsätter att uppenbaras i Sonen som blev människa," sa påve Leo.
I slutet av sitt tal uppmanade Leo XIV sina medbröder kardinalerna och hela Kyrkan att fortsätta denna väg med "bön och engagemang." Slutligen citerade han den helige Paulus VI i början av dennes eget pontifikat, med en bön om att "en stor låga av tro och kärlek" åter må spridas över världen och lysa vägen för alla människor av god vilja.
