杏MAP导航

Lisa Zengarini

Kanske ett av de mest kännetecknande dokumenten i påven Franciskus pontifikat, ett dokument som bäst sammanfattar hans lära om sociala frågor, var hans encyklika , som skrevs ett år efter att han undertecknat det banbrytande ”Dokumentet om mänskligt broderskap för fred i världen och för samlevnad” i Abu Dhabi 2019.

Encyklikan publicerades den 3 oktober 2020, på kvällen för den helige Franciskus av Assisis högtid, vars ord inspirerade titeln, och utvidgade de punkter som han hade framfört i tal, meddelanden och andra texter (inklusive miljöencyklikan och den apostoliska uppmaningen ) under de 12 åren av sitt ämbete som Petri efterträdare.

Mot bakgrund av covid-19-pandemin och växande internationella spänningar lyfte Fratelli tutti fram den moraliska krisen i det moderna samhället, som han beskrev som överskuggad av ”mörka moln över en sluten värld”.

Påven Franciskus beklagade övergången från konstruktiv dialog och strävan efter det gemensamma goda till ett sammanhang som domineras av individualism, vinstbegär, en ”slit-och-släng-kultur” och en retorik som skapar splittring.

Han betonade att mänskligheten är sammanlänkad och att det behövs ett kollektivt svar på dagens mycket stora utmaningar, som ökande fattigdom, konflikter och miljökrisen.

Med utgångspunkt i Jesu undervisning och arvet från Franciskus av Assisi, uppmanade påven katolikerna att upprätthålla principen att alla människor är jämlika och att förkasta en exkluderande attityd som kränker människans värdighet och leder till rasism och diskriminering. Han påminde om att även om kyrkan inte gör maktanspråk på politiska frågor, så insisterar hon alltid på att tron ska vara vägledande för politiska val, i synnerhet när det gäller att främja rättvisa, medkänsla och allas välbefinnande.

Exemplet med den barmhärtige samariern

Påven Franciskus citerade liknelsen om den barmhärtige samariern som en modell som visar att sann grannsämja kräver handling, inte likgiltighet. Han varnade för att när människor inte erkänner sin gemensamma mänsklighet, skapar de ”existentiella främlingar” - individer som, trots att de juridiskt sett är en del av ett samhälle, behandlas som utomstående.

Detta, menade påven Franciskus, är motsatsen till den kärleksstyrda öppenhet som Jesus efterlyser.

”Bättre politik” som tjänar det allmänna goda

Med utgångspunkt i öppenhet, lyfte Fratelli tutti fram behovet av ”bättre politik” som tjänar det allmänna goda snarare än egenintresse.

Påven kritiserade populism som manipulerar folkopinionen för personlig vinning och efterlyste en politik som skyddar arbetstagarnas rättigheter, utrotar fattigdomen och prioriterar mänsklig värdighet framför finansmarknaderna. I detta sammanhang upprepade han vikten av att välkomna migranter och flyktingar och menade att varje individ har rätt till ett värdigt liv.

Samtidigt som påven medgav att migrationspolitiken är komplex, betonade han behovet av internationellt samarbete och etisk styrning för att säkerställa en mänsklig behandling för alla. Han uppmanade också till reformer av den globala styrningen, särskilt inom FN, för att främja fred och mänskliga rättigheter snarare än ekonomisk dominans.

Dialog och möten framstod som centrala principer i encyklikan, där mänskligheten uppmanades att lära av historiska grymheter för att förhindra framtida orättvisor. Nästan varje gång han talade offentligt, förkastade påven Franciskus krig och hävdade att modern krigföring aldrig kan rättfärdigas. Han förespråkade nedrustning och omfördelning av militära utgifter till att lindra hungern i världen.

På samma sätt uppmanade han till ett världsomfattande avskaffande av dödsstraffet och fastställde att människolivet är okränkbart.

Religionernas roll i byggandet av en mer broderlig värld

Slutligen utforskade den framlidne påven Franciskus religionens roll i främjandet av mänskligt broderskap och fred, mot missbruk av tro för att rättfärdiga våld, med hänvisning till ”Dokumentet om mänskligt broderskap för världsfred och samlevnad”.

Detta viktiga dokument, som undertecknades tillsammans med Ahmed Al-Tayyeb, storimam av Al-Azhar, följdes av ytterligare dialoger med den muslimska världen och andra religiösa samfund.

Fratelli tutti - ett arv som kommer att överleva den argentinske påven som skrev det - har blivit ett paradigm för interreligiösa möten och en väckarklocka för kristna över hela världen i vårt gemensamma uppdrag för fred och broderskap.