P?ven om AI: Allas ansvar att se till det allm?nna goda
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Påven Franciskus sände torsdagen den 23 januari ett meddelande till ordförande för World Economic Forum med anledning av dess årliga konferens i Davos 20-24 januari i Schweiz för beslutsfattare i världen inom politik och näringsliv.
Mänsklig strävan
Årets tema är “Collaboration for the Intelligent Age” ger tillfälle att fundera över artificiell intelligens, AI, som ett verktyg inte bara för samarbete, utan också för att föra folk samman, skriver påven och fortsätter:
Den kristna traditionen betraktar intelligensens gåva som en väsentlig aspekt av den mänskliga personen som skapats ”till Guds avbild”. Samtidigt har den katolska kyrkan alltid varit en förgrundsgestalt och en förespråkare av framsteg inom vetenskap, teknik, konst och andra former av mänskliga strävanden, eftersom den betraktar dem som områden där mannen och kvinnan samverkar med Gud "för att fullända den synliga skapelsen” (Katolska kyrkans katekes, 378).
Beslut från hjärtat
Påven betonar att det faktum att AI skapas för att imitera mänsklig intelligens, leder till en rad frågor och utmaningar. AI överträffar ofta människans skicklighetsnivå och hastighet, skriver påven och varnar för att man inte alltid kan se skillnad på vad som är producerat av AI eller människan. Detta väcker grundläggande frågor om etiskt ansvar, mänsklig säkerhet och de bredare konsekvenserna av denna utveckling för samhället.
AI är visserligen en extraordinär teknisk utveckling som kan efterlikna vissa resultat som förknippas med mänsklig intelligens, men denna teknik ”gör ett tekniskt val bland flera möjligheter baserat antingen på väldefinierade kriterier eller på statistiska slutsatser. Människan däremot tar inte bara ett val, utan kan ta beslut från hjärtat” (anförande vid G7-sessionen om artificiell intelligens, Borgo Egnazia (Puglia) 14 juni 2024).
AI måste ordnas efter den mänskliga personen
Ordet intelligens i detta sammanhang är missvisande, betonar påven, för att AI är en produkt av den mänskliga intelligensen och ska, när den är rätt använd, uppfylla människans kallelse i frihet och ansvar.
Som med all mänsklig aktivitet och teknologisk utveckling, måste AI ordnas efter den mänskliga personen och bli en del av ansträngningarna för att uppnå ”större rättvisa, ett mer omfattande broderskap samt mänskligare sociala förhållanden”, som är ”mer värt än tekniska framsteg” (Gaudium et Spes, 35).
Varning för det "teknokratiska paradigmet"
Påven varnar vidare för att AI används för att främja det ”teknokratiska paradigmet”, det vill säga tron på att världens problem endast kan lösas med tekniska medel.
Inom detta paradigm underordnas ofta människovärde och broderskap i strävan efter effektivitet, som om verklighet, godhet och sanning i sig skulle härröra från teknisk och ekonomisk makt. Men människovärdet får aldrig kränkas för effektivitetens skull. En teknisk utveckling som inte förbättrar livet för alla, utan i stället skapar eller förvärrar ojämlikheter och konflikter, kan inte kallas ett verkligt framsteg. Av denna anledning bör AI ställas i tjänst för en hälsosammare, mänskligare, mer social och mer hållbar utveckling.
AI och relationell intelligens
Framstegen inom AI kräver ett förnyat engagemang för vården av vårt gemensamma hem, som Gud har anförtrott oss, betonar påven och uppmanar regeringar och företag att vara vaksamma och kritiskt utvärdera de enskilda tillämpningarna av AI och avgöra om användningen främjar mänsklig värdighet, människans kallelse och det allmänna goda.
I takt med att tillämpningen av AI och dess sociala effekter blir tydligare med tiden, bör lämpliga åtgärder vidtas på alla nivåer i samhället i enlighet med subsidiaritetsprincipen, där enskilda användare - familjer, civilsamhället, företag, institutioner, regeringar och internationella organisationer - arbetar på sina respektive nivåer för att säkerställa att AI används för allas goda. I dag finns det betydande utmaningar och möjligheter när AI placeras inom ramen för relationell intelligens, där alla delar ansvaret för andras integrerade välbefinnande.
